GeneralSVR: Guld för framtiden och vapen för nutiden

 GeneralSVR levererar återigen:

Guld för framtiden och vapen för nutiden

Putin har haft två viktiga telefonsamtal fredagen den 11 november och lördagen den 12 november.

Det första telefonsamtal gick till Faustin-Archange Touadéra, president för CAR(Centralafrikanska republiken). Denne illustre herre, med hjälp av Wagner PMC sitter nämligen på en enorm förmögenhet i guld motsvarande $14.8 miljarder i speciella lager, vaktade av legosoldaterna i ovan nämnda organisation. Tre journalister dödades i sitt försök att rapportera om dessa förmögenheter i juli 2018. 

Enligt GeneralSVR utfördes morden av legosoldater som tillhörde Wagner PMC, under ledning av dess ledare Prigozhin och godkänt av Putin.

Putin ville försäkra sig om att han hade kvar Touadéras lojalitet och hintade om ett nära besök i framtiden. 

CAR är en av de platser som Putin anser vara en möjlig plats för honom och hans nära och kära skulle det bli hett under fötterna för honom i Kremlin. Kontakterna med landets president är ett tecken på att ett sådant scenario skulle mycket väl kunna bli verklighet i framtiden. 

Lördagens telefonsamtal gick till Irans president Ebrahim Raisi. 

Denna konversation var han nödd och tvungen till då Patrushev, sekreteraren i Rysslands säkerhetsråd,  hade ett allt annat än lyckosamt möte i Iran nyligen. Denne hade misslyckats med att landa ett avtal med Iranierna rörande drönare och missiler som innebär både i tid och kvantitet vad Ryssland behöver.

Iranierna själva är inte nödbedda eller särskilt benägna att vilja tillgodose Ryssland med deras egna vapen, speciellt inte såsom Putins lilla Speciella Militäroperation artat sig de senaste veckorna. 

Enligt GeneralSVR kommer Iran enbart att leverera upp till en fjärdedel av volymerna innan nyår. Speciellt leveransen av missiler ses som ytterst besvärlig för Iranierna. Patrushev lyckades enbart förhandla sig till att hälften av volymen skulle kunna levereras under våren nästa år. Något som inte föll Putin i smaken. Därav samtalet.

Raisi lovade att skynda på leveranserna, men det var också allt. Putin å sin sida lovade att teknologi och specialister för att skapa kärnvapen ingick i priset.

Putin är nu i ett dilemma, en Zugswang eller dragtvång som det heter i Schack. Varje drag han gör förvärrar bara situationen. Han måste göra drag, han kan inte sitta still. Där finns inga vapen kvar för att uppnå hans mål, inte heller för att ens hålla de områden som den ryska armén ockuperar.

Han kan inte heller ge sig in i fredsförhandlingar utan att kräva att hans behov tillgodoses för att visa styrka. Men alla vet om vilken brist på detta han har för tillfället och bristen på möjligheter att påverka.

I mångt och mycket blir det nu bara värre för Putin, vi inväntar bara att se med hur mycket han förlorar i den här matchen.

Herr H's syn på brädet

Putins hela handlingsmönster och reaktioner bygger på att han blivit matad med det han velat höra, istället för det som han borde höra. Sanningen om hans armés vacklande status som världens andra största armé ger honom massiva problem med att behålla ens det de lyckats ockupera hittills. 

Ryssland har gett oss många koncept. Ett av dem är Potemkin-kulisser, ett annat är Voryna. Vilket närmast kan översättas till att "Jag ljuger och jag vet om att du vet om att jag ljuger, men det är ok, för att jag vet att du kommer att ljuga ännu mer i nästa led." Dessa koncept har byggt upp en chimär, en rökridå som även inför luttrade analytiker i väst visat en armé som enbart fanns på pappret, som i sin tur var så fullt med lögner att det var otroligt att det inte spontant började brinna av förlägenhet.

Putin har tömt ut sina möjligheter att överhuvudtaget lyckas på slagfältet. Hans armé genomför just nu sina sista offensiver runt Bakhmut, och det är inte ens Rysslands egen reguljära armé som gör detta, utan istället Wagner PMC som slänger in våg efter våg av före detta fängelsekunder mot välbefästa ställningar kring staden. 

Över resten av fronten har man antingen retirerat eller bitit sig fast och på sin höjd gör mindre, begränsade motoffensiver för att vinna tid. 

Putin har byggt upp hela sin världsbild på att Ryssland behöver en stark man till ledare och att han är den starke mannen. En manschauvinistisk, imaginär bild har byggts upp kring honom som en karlakarl. Ridandes barbacka. Jagandes och fiskandes. Men allt bara en kuliss för massorna. Nu förlorar han mot en president som tidigare var en clown, en showman, men som visat sig vara mer karl i sitt lillfinger än vad Putin varit hela sitt liv.

Putin har försvagat alla institutioner och juridiska instanser i Ryssland. Man har inte längre ett land som fungerar oavsett dess ledare. Ryssland idag är en pyramidschema av korruption och maktstrukturer. På pappret må där finnas lagar, men dessa är mer för att hålla massorna i schack, än att påverka de som verkligen styr. I ett sådant samhälle är man som dess härskare enormt mäktig, men man bygger också det på att dess byggherre sitter på tronen längst upp. Alla maktstrukturer är byggda på hot, lojalitet och prestige. Det innebär att om toppen försvinner faller det hela som ett korthus.

Putin har dessutom försvagat landet till den mildra grad att där inte finns några prinsar kvar som kan ersätta honom, då varje sådan person hade varit ett hot mot honom i kulisserna.

Genom att låta korruptionen försvaga Rysslands armé där man befordras för lojalitet istället för förmåga, såg Putin till att den aldrig var ett hot mot honom i fredstid. Dock den Speciella Militära Operationen, som är ett krig i allt annat än namnet, har visat att det varit total katastrof när man går i de facto krig. När de siffror man friserat på papper och låtit fonder som skulle vara till arméns underhåll gått till villor i Europa för att underhålla älskarinnor istället.

Nu måste han böna och be till presidenter som han länge sett ner på. 

Han säljer sitt lands kunskaper för ynka vapen som kommer göra liten eller ingen påverkan på utgången. Hans försök att med terror, slå ut Ukrainas elförsörjning har hittills varit ett, enda stort misslyckande. Ukrainarna reparerar i samma takt som Ryssland slår ut, dessutom förbereder man sig med generatorer och andra sätt att hålla värmen. Kyla och hunger är för dem att föredra framför att placera nacken under hans dyra italienska klackar.

Se till att hans rikedomar är säkrade ifall han måste fly. En president som förberett sig på detta sätt är inte säker, vare sig på sin position, eller är beredd att slåss för den speciellt hårt. 

Wagners symfoni Der Ring des Nibelungen spelas inför oss alla. Rheingolds sista toner ljuder nu från orkestern. Nästa symfoni man kommer att spela upp kommer att gå direkt till Götterdämmerung.

Speciellt samtalet till CAR är intressant. Putin förbereder sig på en framtid utan Ryssland.

Men är Ryssland förberett på en framtid utan Putin?